tisdag 15 september 2009

Jaeg onskar ätt jaeg var en löxig hollywoodfru

Men åååå så bra svenska hollywoodfruarprogrammet var. Absolutly hilarious.
Tur att det bara visas en gång i veckan. Så hinner jag lugna ner mig lite emellan.

Jag har försäkerhets skull gjort en lista över första programmets mest skinande ögonblick i en ordning som höjer spänningen.

5) Maria Montazamy visar sina kokkonster och berättar att hon lärde sig koka kaffe för ett år sedan. Inte konstigt att hon nu är expert.

4) Anna Anka skyddar sig mot sjukdomar med egna metoder som att äta kycklingbrosk. Eftersom hajar aldrig får cancer och de är ju typ uppbyggda av brosk. knaprigt värre är det. När Anna äter kyckling. Men bra känns det.

3) Anna Ankas facination för horoskopen i New York Times. De stämmer alltid. Någon är avundsjuk på din ställning...aaaaa det är au-pairen...hon blänger så avundsjukt..älskling...se här..någon är avundsjuk..jag tror vi vet vem...blink blink.hint.

2) Maria Montazamy skall sluta snacka skit. Efter att ha kommit undan efter skitsnacket om väninnan Pamela lovar och svär Maria att aldrig mer säga ngt ont om någon...som lämnar hennes hus.

1) Maria Montazamy vårdar sina vänner. "Åh nej Pamela hörde kanske skitsnacket. Nu kommer hon kanske inte på min fest utan är hemma, gråter och är jätteledsen. Jag har ju sårat henne förrut också..jag sa att hon var tjock"

Mitt liv kommer bli mkt bättre nu när Maria Montazamy finns i det.

onsdag 12 augusti 2009

im back!!!!

Tänker inte ens fråga om ni saknat mig.....Det vore självupptaget och fånigt och dessutom fullständigt onödigt då vem som helst kan räkna ut med hälsenan att så måste vara fallet. Hehe.

Anledningen att jag tar upp skrivandet just i dag är händelsen av prinsessMaddes förlovning. Tyckte att det var lämligt då-som den uppmärksamme redan uppmärksammat- mitt senaste inlägg även det var kungabröllopsrelaterat. Käckt och det knyter samman alltihop på ett sätt som jag kände borde kunna glädja er.

Förövrigt är ju alla mina kommentarer om vad jag anser om det stundande prinsessbröllopet överflödiga. Alla förstå ju hur jag känner en dag som denna. Stress. Inför alla förberedelser. Klänningen jag inte behöver köpa och talet jag som prinsessans ej så nära vän, ej behöver hålla. Sådana saker. Mkt att stå i.

Har kommit hem från England idag och tror att jag dragit på mig minst en svininfluensa. Har mått prima hela veckan men är tusan så ynklig nu. Åh det är halsen, å örat och huvudet såklart. Eventuellt rings det efter ambulanstransport redan ikväll. Undan tomtar- här måste odlas bakterier från strupe och svalg.

Rolig och gullig kommentar från en för övrigt asjobbig tant på flyget som fattade noll i 100% av alla situationer. Hon tyckte iaf att rajner var ett bra flygbolag sa hon. Hon var mkt nöjd med rajner.

well, fine...Den uppmärksamme (kanske den samma som tidigare)kan kommentera två felaktigheter i den meningen.

Facit för den korkade kommer här fast baklänges: .gaj mos.gittaf .le låns rä nam tta röf dem regylf trabne nam mos galobtiks telbaresim tte rä rianayR tta mutkaf ted tmas lattu lef.

Lycka till med den.

tisdag 24 februari 2009

PRINSESSBRÖLLOP


ÅHHHHHH


Äntligen prinsessbröllop.

Jag har varit helt lycklig hela dagen men blev väldigt beskviken att jag inte hann hem till presskonferensen. Nu planerar jag att gå ner på deltid i god tid före bröllopet så att man hinner hänga med i alla förberedelser.


Dock var Westling lite muppigare än jag hoppats på. Men Vivtoria är ju alltid en darling.

måndag 23 februari 2009

?


vad kallas det nu igen när man bestämmer sig för att inte äta godis en kväll, sen freakar och hittar en gammal påse maränger i skafferiet och sen mölar i sig den på mindre än en kvart.


Ja just det....patetiskt var ordet jag sökte

onsdag 4 februari 2009


Hej igen.

Bloggen har legat i träda men nu är det dags att börja odla igen.


Min vän har en tes som jag vill vädra.

Igår när jag bodde över hos henne så visade hon myntinkastet så fort hon satte sig på huk. Hon ursäktade sig very much och sa att hon var fullt medveten om problematiken och förstod att det var obehagligt för alla inblandade. Men, hon sa också att om man är tjock så känner man inte när man visar röven. Att alla tjocka visar röven i tid och otid är ju allmänt kännt men är det verkligen så att det finns en skillnad där? Smala gör det, skäms och döljer efter förmåga. Tjocka märker det inte ens.....Min vän sa att hon har gjort en fältstudie på detta och att resultatet är banbrytande.....Finns det någon av er som har något att tillägga till studien el som kan tänka sig att forska vidare på ämnet så är ni varmt välkommna att höra av er.

söndag 25 januari 2009


Hallå.


Min bantning går trögt och innan middagen hos Anna och Pelle (och Viktor, men han var ju inte vaken) igår fick jag ett vredesutbrott över valkar och fet röv. Jag är lite moody då jag går på avgiftning av artificiella hormoner. Det har liksom visat sig att hormoner är något min kropp i allra högsta grad klarar att producera själv. Beror på vad man ska ha dem till dock. För psykiska kollapser och utskällningar funkar mina egna och pga av min dåliga personlighet och finniga hy behöver jag inte heller oroa mig över de som skall skydda för annat. Ingen vettig man kommer frivilligt i min väg för tillfället så befruktning är inte på tapeten.


Igår diskuterade Jakob och jag vem av oss som egentligen är tjockast. Jakob påstod att om han piercar in ett ankhuvud i naveln tror folk att han är påväg till poolen och saknar simkunskaper. Det är såklart inte sant men det gör det ju inte mindre roligt.


söndag 11 januari 2009

klart man ska ta sig ett järn efter middagen efter en veckas kneg


Igår avböjde Peter och jag utekväll då vi ville ta det lugnt och äta middag som vuxna människor.

Vi åt scampi och drack vin och livet var härligt. Så vi tog oss lite påfyllning, men det var så trevligt att vi var tvungna att ösa ännu lite mer i glasen. och så lite till. Innan vi visste ordet av så var bag in boxen slut och vi fick leta i skåpen. Eftersom vi inte hade ngt att blanda drinkar med hittade vi tillslut en flaska fint bubbel vi fått av Anna och Pelle när vi flyttade in. Jag hade sparat den för att ha till ett särskilt tillfälle och det tyckte vi sannerligen att det var igår. Förlåt Anna och pelle att jag inte minns att jag drack den...förlåt att jag bara minns när den kom ut igen...Det var en märklig kväll för både Peter och jag blev gräsligt på kanelen och fylleringde ovan nämna vänner samt Rebecka och John. Till sist var jag tvungen att lägga på då jag inte längre kunde uttala orden, så vi fick gå och lägga oss istället...ja efter att jag hängt över hinken ett tag. Det var lite ångest i morse men vi var åtminstone hemma...


Fylla på vitt vin på lördagskvällen på riktigt trevligt medelklassmanér. Vi slogs inte iallafall.

Det är ju tur.